Jag hjärta Umeå (just nu)
Oj va mycket Umeå det är just nu. Överallt. Hela tiden. Eller så längtar jag bara hem och ägnar mig åt lite subjektiv uppmärksamhet. Well...
Idag ringde min bästa Karin. Det värmde så mycket. Hon är så fin. Du är så fin älskling!
Karin berättade att det var en massa snö i Umeå. I måndags kollade jag och M på vinterbilder från förra året, allt jag kunde tänka på var Umeå. Som om Umeå hade patent på snö.
Jag önskar att det kunde komma lite snö här också. Det är en känsla inombords. Den är varm och lite påträngande. Som snö. Fluffig snö. I drivor.
Nu sitter jag och kollar på Halv åtta hos mig. Dom filmar från Umeå denna vecka. Deltagarna pratar så skönt. Jag ska verkligen fläska på med dialekt när jag kommer hem till jul. Ja jävlar.

Ps. Att läsa Jihdes blogg är väl ungefär det sista jag någonsin jag skulle göra. Heeeelll NOOO! Han förtjänar inte min tid - nollan.
Sveriges största idiot
"Om Henke lyckas göra ett mål i superligan lovar jag att åka ner till en Helsingborg-match och sitta sargvakt i en helsingborgtröja"
Niklas Jihde är Sveriges största idiot och jag hoppas att någon tänker hålla det här emot honom när Henke gör sitt första mål. Det känns väl ändå inte helt otippat?? Henke kommer säkert inte göra bort sig för fem öre. Undra hur mycket Jihde skulle göra bort sig om han försökte sig på att spela fotboll. Varför i hela helvetet ska han hålla på och tjaffsa? Kan han inte bara vara tyst och tacksam? Henkes deltagande rönar ju mer uppmärksamhet till Jihdes älskade sport på ett inhopp än vad Niklas har gjort under hela sin karriär.
Jag hatar fan i mig Niklas Jihde....Peter också när jag ändå håller på.
Cruise up-date
Sen är det bara en enda stor dimma fram tills månag morgon....
Nääää, så illa var det inte. Fredagens glad-i-hågen-vi-ska-kryssa-med-jobbet-humör höll i sig ända fram till 5.30. Det var tur att man kunde smita iväg och sova i en annan hytt...vi hade ju trots allt tre.
Lördagmorgon var jag och M uppe tidigt för att inta frukostbuffén. Synd bara att den stängde när vi kom. Vi tänkte: "nu är vi lix uppe, lika bra att stanna uppe". Detta ledde oss osökt ut i den finska storstaden...frukost, shopping på The Moomin Store, strosande i staden som ger en ambivalent känsla av att vara i Stockholm...eller i Öst....?!

Inte helt oväntat får man väl lov att erkänna.
På vägen hem gick det så otroligt stora vågor att alkoholintaget begränsades avsevärt. Teorier om man att "balansera" ut vågorna genom att bli full kapades omgående av vissa. Det var jävligt oklart om jag mådde illa för att jag var bakis, för att jag var hungrig, för att jag var trött eller om jag helt enkelt var sjösjuk. Ett var i alla fall säkert, illa mådde och jag det blev ingen fest. Vågorna och gunget drog så klart ner både en och två mer eller mindre smaklösa skämt om bogvisir.
Morgontenta
Lördagmorgon 07.00 - jag slutar jobba
Samma lördagmorgon 09.00 - jag börjar skriva tenta.
Fortfarande lördag, nu förmiddag, 11.15 - tänker, går jag inte hem nu så dör jag.
Jag gick hem.
Det blev nog inte mitt bästa tenta resultat någonsin.
När jag, drottningen av ordbajseri, inte längre kan uppbåda energi att göra det jag gör bäst; hitta på skit i syfte att kamma hem ett extra poäng och därmed syna universitetet, då är det inte bra ställt.
Jag gick hem.
Det blev inte så utförliga svar som man kanske kunde önska. Det blev det väsentligaste. Inga utsvävningar. Det kanske inte gick vägen. Så här i efterhand kan jag inte minnas vad jag svarat.
Jag gick hem.
Det var förbannat skönt. Jag sov som en Gud.
Lördagnatt 00.40 - tillbaka på jobbet.

Tenta - inte för alla?
Silja Serenade - nu kommer vi!!!

Imorgon är det färjadax. Den sista detaljplaneringen är klar. Och då menar jag ner i minsta detalj. Typ vart i Göteborg det är billigast att tanka innan vi börjar vår roadtrip till Hufvudstaden. För så är nämligen upplägget, bil till Stockholm, färja till Helsingfors, bil tillbaka. Den enda detaljen som är oklar är vem som ska köra hem på söndag. Det kommer bli fajt. För att underlätta har vi köpt en alkoholmätare. Planering är A och O.
Nu ska jag gå och planera vad jag ska ha på mig. Jag åker ju med ett gäng som, om du kommer i högklackeskorna, tittar misstänksamt på dig och undrar vad fan det är du har på dig. True story mina vänner.
Ett är dock klart. På söndag blir det Hello Kitty-plyschdräkten heeeela vägen hem.
Samla på tjejer
Syfte?
Oklart. Jag vet inte ens om jag vågar ge mig på några spekulationer. Det klassiska skulle ju vara någon form av bekräftelsebehov. Nää, jag tänker inte vandra den vägen. Bara vetskapen att jag är ett samlarobjekt känns ju lite si så där.
Vem är den tjejen?
Igår förde jag en dialog med en person angående hur man ser på relationer och sex. Det här är ju nästan alltid intressant - folk är så olika, vill så olika, känner så olika. Jag lägger ingen värdering i folks uppfattningar, det är ju vida känt att jag inte dömmer någon. Men jag tycker ändå att det är viktiga frågor att prata om, av flertalet skäl. Det hela mynnade ut i en skrattretande förfrågan om jag inte bara kunde vara snäll, söt och rar.
Snäll, söt och rar? Oh how well you know me...
- Tydligen inte.
Jag jobbar ju inte riktigt så.
Good girls are pretty, like all the time
I'm just pretty some of the time
Good girls are happy and satisfied
I won't stop asking, until I die
- Robyn, "Who's That Girl"
Meningslöst
Jag vill att min blogg ska vara rolig, käck och eftertänksamt.
Nyss höll jag på att publicera ett inlägg om hur min dag har tett sig.
Inte roligt.
Inte käckt.
Inte eftertänksamt.
Meningslöst
Just nu...
Klockan är 02. Fem timmar kvar. I want to...die? Nä, sova. Jag har overkligt tråkigt.
Jag har inte varit på bootcamp i veckan. Vid vissa stunder hade jag önskat det. Nu är jag istället typ 2 kg tyngre. Inte fan vet jag om jag blev nå vettigare. Eller ni vet, common sense, det är jag redan rätt bra på. Tydligen inte alla. Även om det inte var i närheten av lika många puckon på den här utbildningen om man jämför med den förra.
Kan du ringa mig? Innan du somnar?