Life according to me

Jag har ett behov. Ett påträngande, ständigt närvarande, icke översebart behov. Jag har ett behov av symetri. Jag blir skärrad och nervös av asymetri. När jag skulle inreda nya lägenheten så var naturligvis sängen tvungen att stå prick i mitten av fönster. Bara ett problem, eftersom jag har sänggavel så blockerades internetuttaget. Jag ansträngde mig för att kompromissa detta genom att flytta sängen. Sladden måste ju in. Men det slutade med att jag kände ett lätt illamående och ett stänk av ångest varje gång jag klev in i rummet. 

Mamma och pappa har tavlor uppsatta på samm vägg som sin TV. Bara det att dom inte hänger i samma höjd...eller är lika stora...Jag kan inte titta på det. På nått sätt kan jag inse att det är fint och passar, men sen hamnar jag lix i assymetripaniken.

Idag på BodyBalance avslutade vi med sedvanlig avslappning. När jag la mig när på matten kände jag att jag inte låg mitt på. Höger sidan av kroppen låg lite mer utanför. Flytta åt vänster!!
Om mattan ligger lite snett under en övning måste jag avbryta för att rätta till.

Jag tror jag är skadad. Jag är i behov av symetri.