Medans jag väntar...
Medans jag väntar på att Sofia, Mats och Ebba kontemplerar jag begreppet lycka.
En kompis från gymnasiet som jag sprang på på uni frågade hur det kändes att vara tillbaka i Umeå. Efter ett par klyschiga, odefinierade fraser så fick jag lov att samla mig. Jag kan ju besvara frågan med 4 enkla ord: bara lycka, ingen ångest.
Nyss skruvade pappa ihop mitt kökbord. Detta strax efter att jag varit och hämtat min nya bänkskiva - uppmätt, uppsågad och klar. På min nyligen uppborrade lackhylla står en fin, en än lite liten, DVD samling. Jag har precis tagit ut en västerbottenspaj ur ungnen, kräftorna står på mitt nya bord. Det är nystädat.
Medans jag väntar...stannar jag upp och känner efter. Det jag känner är att det nog inte kan bli så mycket bättre än så här just nu.
Eller jo, det skulle vara om Sofia och co dök upp nu så att jag får hugga in på årets första kräfta!
En kompis från gymnasiet som jag sprang på på uni frågade hur det kändes att vara tillbaka i Umeå. Efter ett par klyschiga, odefinierade fraser så fick jag lov att samla mig. Jag kan ju besvara frågan med 4 enkla ord: bara lycka, ingen ångest.
Nyss skruvade pappa ihop mitt kökbord. Detta strax efter att jag varit och hämtat min nya bänkskiva - uppmätt, uppsågad och klar. På min nyligen uppborrade lackhylla står en fin, en än lite liten, DVD samling. Jag har precis tagit ut en västerbottenspaj ur ungnen, kräftorna står på mitt nya bord. Det är nystädat.
Medans jag väntar...stannar jag upp och känner efter. Det jag känner är att det nog inte kan bli så mycket bättre än så här just nu.
Eller jo, det skulle vara om Sofia och co dök upp nu så att jag får hugga in på årets första kräfta!
Kommentarer
Postat av: Flyktingen
Jag tror det är det fantastiska universitetslivet som får en att känna så. Jag kände så. Men det vanliga livet deprimerar mig ;P Det är bara transportsträckor mellan resorna..
Trackback