11 av 29
Oj, jag vet inte vad som hände. Men det har hänt, det pågår, det är inte lönt att räkna ner...Igår när jag satt med nyvunna vänner och ältade vad som egentligen bör känneteckna ett brottsoffer så slår det mig att fr.om. 09.00 idag så har jag ett plugg/jobbpass framför mig som håller i sig i inte mindre än 29 timmar. Jag gick givetvis hem ögona böj och la mig på soffan. Den här terminen har kännetecknats av psykbryt i stil med detta.
Hemligheten? Det är att på papper, det vill säga i kalendern, så går ju allt ihop: 9-12 föreläsning, 12-14.40 skriva hemtenta med Nicole och Emma, 15-21+natt+7-14 jobb. Ni ser ju, ingenting krockar, ingenting överlappar. Det fungerar på pappret...
Problemet? Inte på något sätt fungerar den här planeringen emotionellt. Det går helt enkelt inte ihop. I morse när jag stängde och låste dörren var det med ett riktigt tungt sinne. 29 timmar tills nästa gång liksom. Jag ångrar ALLT. Jag mår dåligt...
Märk väl: jag beklagar mig egentligen inte. Jag vill bara upplysa. Jag är medveten om att jag har valt själv, att det inte är nån bra idé att sysselsätta sig till 200 %. Jag har ju faktiskt valt det här själv, men det var under ett svagt ögonblick när jag led av plötslig amnesi och allmän förvirring. Nu vaknar jag varje morgon med huvudvärk, jag glömmer de mest triviala saker. Exempel: vem glömmer sina vantar en tid som denna?
Nu är det gått 11 timmar. Jag är trött. Tur att jag får sova 10 timmar på jobbet. Ska nog inte slösa tid på att se Idol ens.
Hemligheten? Det är att på papper, det vill säga i kalendern, så går ju allt ihop: 9-12 föreläsning, 12-14.40 skriva hemtenta med Nicole och Emma, 15-21+natt+7-14 jobb. Ni ser ju, ingenting krockar, ingenting överlappar. Det fungerar på pappret...
Problemet? Inte på något sätt fungerar den här planeringen emotionellt. Det går helt enkelt inte ihop. I morse när jag stängde och låste dörren var det med ett riktigt tungt sinne. 29 timmar tills nästa gång liksom. Jag ångrar ALLT. Jag mår dåligt...
Märk väl: jag beklagar mig egentligen inte. Jag vill bara upplysa. Jag är medveten om att jag har valt själv, att det inte är nån bra idé att sysselsätta sig till 200 %. Jag har ju faktiskt valt det här själv, men det var under ett svagt ögonblick när jag led av plötslig amnesi och allmän förvirring. Nu vaknar jag varje morgon med huvudvärk, jag glömmer de mest triviala saker. Exempel: vem glömmer sina vantar en tid som denna?
Nu är det gått 11 timmar. Jag är trött. Tur att jag får sova 10 timmar på jobbet. Ska nog inte slösa tid på att se Idol ens.
Kommentarer
Trackback