Alltid...

Hur kan det aldrig slå fel? Ni vet den där jäveln som sitter längst fram i klassen? Den där jäveln som innerst inne är en tönt men av nån anledning har fått med sig ett bra självförtroende. Den där jäveln som inte frågar läraren nånting utan snarare påstår eller berättar (inte ibland, hela tiden). Den där jäveln som svarar på lärarens retoriska frågor.

Hur kan det komma sig? Hur kan det finnas en i varje klass? Varför slår det inte fel...nånsin? Det är obehagligt.

Igår bad läraren honom att "komma ner på jorden". Min själ fick näring för resten av året.
Idag påstod han att han måste ha fyllt i ansökan till Securitas fel eftersom dom inte kallade honom på intervju. Min själ dog en liten bit.
I eftermiddags fick jag nog, jag kunde inte hålla mig. Jag frågade honom: "är det säkert att du verkligen ska bli väktare". Min själ skrattade åt min hjärna.

Den dagen jag kommer till en klass och den där jäveln inte finns...då ska jag fira!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback