Smekmånaden är över...

...men we had a good run.
Det höll i sig oväntat länge.
Men nu brakar vardagen, med skitsnack, dålig timing och sura miner, ner.
Jag visste ju att det inte skulle vara frid och fröjd för evigt. Men det slog ner ovanligt hårt kan man tycka.
2 av varandra oberoende situationer med 2 olika arbets"kompisar" inom loppet av 3 dygn. En där man ska måste ta till arga rösten för att få hjälp, och en där man inte får hjälp alls...för att han tycker att jag är "en känslig surkärring".
Moget

När jag gick i skolan så fick jag lära mig att man inte kan och inte måste tycka om alla. Men man måste respektera alla. Var det någon som missade det eller? Om jag inte kommer överens med någon så kommer jag ju inte vara lika glad och käck mot den personen, jag måste inte hänga och umgås när han kommer, jag kan välja att gå där ifrån. Det kan jag i många lägen tycka är bättre än att stå och vara falskt trevlig. Detta betyder inte att jag är sur, eller känslig. Det betyder att livet känns mer värt att leva om vi gör det äkta. Om ett neutralt förhållande är är allt jag kan uppbåda till dig så är det för att det är det äkta.

Det här med att snacka skit - inte ett bra sätt att respektera.
FYI liksom!

Kommentarer
Postat av: Ida

Mer bilder johanna!;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback