Jag ger upp
Jag ger fan upp, kuvar mig för idealet...ja. Det finns inte mycket mer kvar att göra. Jag drar tydligen ordvitsar utan att jag vet om det. Omedvetet stödjer jag alltså den lägsta formen av humor. Ordvitsar är inte kul. Det har jag alltid sagt. Sen flyttade jag till ordvitsarnas grogrund Göteborg. Nu drar jag alltså ordvitsar omedvetet. Jessica har sagt det ett tag, men jag - som levt i en bubbla av förnekelse - fick det svart på vitt under ett telefonsamtal med Mattias.
Han: min jävla katt biter mig...AAAJJJEE, men SLUTA!!!....nu blir det ingen mat på en månad.
Jag: Och det där tror du biter?
Han: Hehe haha, lustigt!
Jag: ????.....men fan.
Vid ett annat tillfälle. Står och lagar pannkakor. Det går dåligt, jag utbrister:" ...det blir ju bara...pannkaka av allt". Punkterna mellan bara och pannkaka symboliserar att jag mitt i meningen ser ordvitsen komma. Men jag kan inte stoppa den.
Dessutom tycker att att Alex Schulmans blogg är riktigt rolig. Jag skrattade flera gånger alldeless nyss.
Jag ger upp.
Han: min jävla katt biter mig...AAAJJJEE, men SLUTA!!!....nu blir det ingen mat på en månad.
Jag: Och det där tror du biter?
Han: Hehe haha, lustigt!
Jag: ????.....men fan.
Vid ett annat tillfälle. Står och lagar pannkakor. Det går dåligt, jag utbrister:" ...det blir ju bara...pannkaka av allt". Punkterna mellan bara och pannkaka symboliserar att jag mitt i meningen ser ordvitsen komma. Men jag kan inte stoppa den.
Dessutom tycker att att Alex Schulmans blogg är riktigt rolig. Jag skrattade flera gånger alldeless nyss.
Jag ger upp.
Kommentarer
Postat av: pappsen
jag säger som Gert Fylking - ÄNTLIGEN!!!!
Trackback