Möte med chefen
Jag sa: fan va obekväm jag blir när du är så tyst och koncentrerad.
Han sa: mmmhh
Sen tog han sina saker och gick. Jag försökte slänga lite käft om skyddsvästar och liknande som jag tycker mig vara i behov av. Han sa nej och sen gick han. Glömde till och med sina papper. VA FAN??!!
Inatt drömde jag att jag fick sparken.Dagens lunchavlösning gjorde inte att den isande känslan försvann...
Nu var du inte riktigt sanningsenlig. Jag skulle ju faktiskt hitta den där västen... :-)
Min stumhet och koncentration handlade ju om helt andra saker. Kan ju säga att jag fick nytta av den något elaka uppsynen resten av dagen (men det är en annan historia). Jag är definitivt inte killen som håller inne med något, hade du gjort något hade du fått reda på det. Du kan vara helt lugn, du är en kul människa att "käfta" med och i min bok gör du ett bra jobb. Sedan att det är roligt som f.n att "hetsa" dig kan ju inte vara en hemlighet. Du blir så himla kul när du tappar fästet lite eller blir irriterad t.ex över lite zlatan påhopp. Men idag drev jag lite längre med dig när det gick upp för mig att du verkligen trodde att jag var sur...är det inte du som skall bli psykolog??? :-)
Men jag lovar dig att du kommer märka om jag är sur eller har något jag behöver få fram på riktigt. Du känner mig bara för dåligt... Du är en kul person...