Ytterligare en sak

Hanna hade annat på G, men däremot blev jag inbjuden att se fotboll- ZLATAN- kl 21. Det är ytterligare en sak man kan göra. Tackarrr

Saker man kan göra...

...istället för att skriva hemtenta:

Laga mat (det måste man ju iofs), åka på Coop och handla, åka på Coop och kolla in handtag till köksluckor, städa (en klassiker), tvätta (en blivande klassiker), se över sin ekonomi, om ekonomin ser bra ut - shoppa lite på nätet, inreda lite t.ex. klä om lampor, baka (mums, synd bara att jag fortfarande kör detox), åka hem till mamma och kolla läget (ingen tid är bättre än tentatider för det), gå en promenad - det är strålande sol ute, diska för hand fast man har diskmaskin, BLOGGA alternativt hänga på Facebook.

Nu går jag ner till Hanna och kollar om hon vill med på Coop. Hemtenta i sociologi - hur peppad kan man vara? Jag funderar på att skriva om Anna Anka. Det lilla våpet.

 


Drömfemman

Nu sitter jag och ska ta ut min drömfemma. Jag ska tävla mot Anders W och JAG kommer att vinna. Oavsett vad han säger. Jag vill ju minnas att jag, Hanna och Fia har ägt en liknande tävling. Typ nått EM, när vi tog ut en drömelva och tävlade mot våra innebandytränare. Vi valde dom snyggaste spelarna, vi blev hånade. Men skratta bäst som skratta sist - vi vann ändå. HA! Samma taktik denna gång - vi får se. Rickie är i alla fall given. Sen får vi se vad pengarna räcker till. Vill man vara med och tävla är det dromfemman.se som gäller.

Min syster har varit här i helgen. Jag saknar henne redan. Massor.

Nu ska jag däcka i sängen och kolla på Greys. Who dies? Who lives? Who knows?

Är det bara jag?

Är det bara jag eller är det här helikopterrånet det häftigaste ni har hört på länge? Nu har jag inte läst en rad så jag är inte så insatt. Men jag har tänkt att bli. Det lilla jag har hört är så njutbart och fascinerande. Hur kommer det sig att min första reaktion är: "fan va häftigt, bra gjort tjuvarna!"? Är det bara jag? Det är väl ändå helt fel reaktion? Men vad ska man göra då....det är ju så jävla coolt. Och kyligt. Och genomtänkt. Och alldeles...alldeles...underbart.

Det är ju synd att polisen är fullständigt inkapabla och lurade...men WOW. Om jag skulle bli en tjuv skulle jag bli en sån tjuv. Eller som George Clooney i Ocean's filmerna. Dom är ju inte onda. Bara smarta. Är det bara jag som är sugen på det?

Dom jävla hörnen

Stina har trugat och lockat - idag fick hon äntligen gehör och jag följde med henne på en innebandyträning. Det var verkligen inte igår man organiserade sig för sådana aktiviteter. Låt säga, inte mindre än 2 år sedan. Well, innebandy är ju nått av det roligaste som finns. Tesen bevisades således ikväll. Om innebandy är roligaste så är det ju konstigt att man mitt i allt det roliga finner det tråkigaste som finns. Nämligen hörnen. Och här mina vänner snackar vi kollektiv masspsykos. Varför hänger hörnen kvar? Jag har aldrig,verkligen ALDRIG hör någon säga nånting annat än hemskheter om hörnen. Ändå gör alla lag det. Från knatteverksmahet till superligan och elitserien. Mer eller mindre komplicerat, men nog är de där alltid, vid varje uppvärmning, de förbannade hörnen. Ingen tycks ta sig ur skiten. Det är ett jävla fenomen. Jag måste nästan slå lite i min psykologbibel för det finns garanterat ett begrepp. "Så här har vi alltid gjort och det fungerar för alla och alla gör samma och har alltid gjort det och ingen ska komm och tro att dom är bättre eller mer inovativa utan nu kör alla den här gud förbannade övningen"-syndromet.


Afternoon Tea



Har just haft besök av Annichen. Eftersom jag inte äter sötsaker eller skit eller dricker kaffe så bjöd jag upp till afternoon tea. En grym idé. Fram tills det visade sig att Annichen nu mera är gluten intollerant. Plan failed! Darn!

Medans jag väntar...

Medans jag väntar på att Sofia, Mats och Ebba kontemplerar jag begreppet lycka.

En kompis från gymnasiet som jag sprang på på uni frågade hur det kändes att vara tillbaka i Umeå. Efter ett par klyschiga, odefinierade fraser så fick jag lov att samla mig. Jag kan ju besvara frågan med 4 enkla ord: bara lycka, ingen ångest.

Nyss skruvade pappa ihop mitt kökbord. Detta strax efter att jag varit och hämtat min nya bänkskiva - uppmätt, uppsågad och klar. På min nyligen uppborrade lackhylla står en fin, en än lite liten, DVD samling. Jag har precis tagit ut en västerbottenspaj ur ungnen, kräftorna står på mitt nya bord. Det är nystädat.

Medans jag väntar...stannar jag upp och känner efter. Det jag känner är att det nog inte kan bli så mycket bättre än så här just nu.

Eller jo, det skulle vara om Sofia och co dök upp nu så att jag får hugga in på årets första kräfta!

Ljuvliga framsteg

Sen jag lugnat mig efter veckans panikslag i onsdags morse (då jag var under intrycket att jag skulle läsa 300 sidor till på måndag -det var i själva verket 45) bestämde jag mig för att dagens eftermiddag skulle gå till lägenhetsbestyr.

Jag fick involvera alla män i mitt liv - pappa och Adde. Först tog pappa med mig till K-rauta där jag enligt utsago skulle "scouta en nya bänkskiva till köket". Vi åkte därifrån 600 kronor fattigare men en bänkskiva rikare. Om dom har precis det man har tänkt sig - då är det väl bara att slå till?

Sen tvingade jag upp Adde för att borra fast en hylla och en gardinstång. Han blev inte arg på mig en enda gång. Men vi blev inte kloka på om väggen är gjord av gips eller massonit. En stor gåta.

Snart blir det mer bilder från lägenheten - kanske lite mer detaljer. Det ser snart ut som ett riktigt hem.


Oooo disciplin

Tidigare ikväll på Waynes:
"Jennie, vilken tror du innhåller minst kolhydrater - minimuffins eller scones?"
"Inte fan vet jag. Ta ingen av dom"

Mina vänner...jag tog ingen av dom. En kopp te blev det.

Projekt Get Fit or Die Tryin' går alldeless utmärkt.

Förutom när jag under seminariet på dagen idag utbrister: det här är så fruktansvärt jävla tråkigt att diskutera om.

Det var kaffeabstinensen som kickade in.

14 spetember

Idag är det den 14 september.

Det var så varmt ute när jag kom hem (kl 17) att jag pluggade en timme på balkongen…i linne.

Men så, när jag äter middag, ser jag mobiloperatören 3's senaste reklam. Där gör dom, hör och häpna, reklam för en ny mobil som sägs vara julens bästa erbjudande.

JULENS BÄSTA ERBJUDANDE???!!!

Tillåt mig att upprepa mig:

Idag är det den 14 september.

Dagen då 3 bestämde sig för att...ja, helt enkelt tappa begreppet fullständigt.


Allvaret

Nu blir det allvar. Om 3 timmar börjar dagen D. Dagen då min kropp ska få make up för att den har slappat en hel sommaren. Visst, det har blivit ett par morgonpromenader och någon joggingtur. Men också godis flera gånger i veckan. Flera koppar kaffe varje dag. Massa alkohol. Helt enkelt inte top notch leverne. Dessutom är min kropp bra på att träna, så vill man få någon ordning räcker det inte bara med det. Det måste till ett lätt ofärskämt uppvaknande.

Så det här inlägget är att betrakta som ett kontrakt med mig själv. Varje gång jag betvivlar beslutet att skärpa mig en stund ska jag logga in och läsa detta.

Härmed intygar jag att jag, under 21-28 dagar (det säger Blossom Tainton-Lindqvist är nödvändigt för att bryta ett beteendemönster), inte ska:

äta socker (i form av godis, kakor eller onödigt socker i mat)

dricka kaffe

dricka alkohol (utom på onsdag när det är Champions Leauge och nästa lördag när det är sittning)

inte äta en massa skit (läs: chips, ostkrokar, hamburgare, pizza, pommes - utom på söndagen efter sittningen)

inte äta kolhydrater efter kl 16

Jahapp...jag känner mig hoppfull. Det är ju bara att bita ihop. Det värsta kommer nog bli kaffet. Men hey, det som inte dödar härdar...om jag dödar någon i ett abstinens anfall - well, so may be.

Bra! Nu ska jag gå och slänga pizza kartongerna från dagens middag sen kör vi.

GO!





Yummy!!

Först fick jag svingod lax hos morsan. Nu ligger jag i sängen med Leif GW Persons nya bok och en stor godispåse. Helg...någon?

Det är inte ofta man tar sig energi att läsa skönlitterärt när man är student. Det blir lätt att man tänker, om jag orkar läsa det här - borde jag inte läsa studentlitteraturen då?

Inte idag. Inte på  helgen. Nu blir det ett djupdyk i Leifs underbara värld. Hans oslagbara insikt i polisens värld är alltid lika fantastiskt underhållande. GW är lätt idoliserad i mitt hem...förutom när han sa till Rio i Boston Tea Party att hon, som psykolog inte kunde uttala sig, hon "skriver ju inte ens ut medicin". Inte coolt Leif! Inte coolt.

Militärerna

Idag rullade det förbi 2 tanks (stridsvagnar?) när jag cyklade hem från skolan. Nån form av övning, tänker man. Men sen tänkte jag: tänk om det här var vardag. Tänk om det hörde till vanligheten...eller ännu värre...nödvändighet, att det rullar militära fordon på gatorna.

Jag försökte ta en bild, dom tittade lite argt på mig. Det blev ingen bild. Tydligen har min mobil gjort någon inställning så när man trycker på kameraknappen och på play så filmas det istället. Ganska störigt. Ännu mer störigt att jag inte vet hur jag ska åtgärda problemet. Jag kommer ju måste klicka runt en massa....fasa.


Yes!!

Yes!
Mitt lag vann på Fortet igår, trots försök till fusk från ett annat lag. Tji fick dom! Förkrossande seger med 675 poäng. Highscore var dock 1425...det är ju madness. Grymt gäng som fixade det.

Yes!
Idag kom mina skor från Laredoute. Som jag har väntat. Nästan 2 veckor. Men nu väntar ett par nya Nike, ett par Converse och ett par tjusiga högklackade på att bli upphämtade hos mitt postombud. 

Yes!
Ikväll blir det pizzabuffé på Scharinska. 50 spänn - eat all you want. Bra kurs det där. I like! mmmmm

Yes!
Zlatan är på TV ikväll och enligt Alex är det inte en fråga om vi vinner, utan hur mycket vi vinner med. 

NO!
Nu måste jag gå och dänga av ett kapitel Bourdieu...och kanske lite Giddens. Kuk.

Ljuset - jag ser det!

Hihi, idag laddar vi (klassen+fadderbarn) för att dyka ner i cellerna i det nya Fortet. Som Fångarna på Fortet fast på riktigt. Sjuuukt kul. I övrigt slog jag upp min kalender idag (varje dag...flera gånger om dagen...om jag ska vara ärlig). I desperation bläddrade jag fram till nästa vecka, jag kunde inte med att kika på kladdet och den överplanering som är denna vecka. Jag fick mig en chock - nästa vecka har jag 3 inplanerade föreläsningar. Det är INGENTING! Inge insparksdol. Inge tjaffs. Plugga måste man ju alltid, men huj va mycket lättare det är att gör när man har tid för det.

Det var min initiala tanke. Sen blev jag rädd. Vad ska jag göra med all tid? Va?

Nu ska jag ringa skolverket. Har dom någon nationell policy för hedersvåldsrelaterade frågor i skolan? Va?

Min bästa egenskap

Nästa gång jag går på arbetsintervju ska jag, när jag får frågan, "vilka är dina 3 bästa egenskaper", inleda med att delge intervjuaren hur utomordentligt begåvad jag är när det gäller att ordbajsa.

En gång fick jag full poäng på en tentafråga fast jag inte hade nån aning om vad det hela handlade om. Det var existensiell psykologi vill jag minnas och jag skrev om Britneys värde. Ökar ens värde om fler känner till vem man är? - där någonstans tog jag avstamp. Full poäng alltså.

Nu är jag på väg hem från universitetet. Jag har varit här i 90 minuter och ordbajsat 2 sidor svar till 2 frågor.

Jag är stolt!

Snurrar i min skalle

Jag ska börja med att säga att jag har väldigt kul.
Och att det nästan är lite trendigt att gnälla - om man gör det med glimten...
Och att jag knappt har tid att andas.
Eller tänka.
Eller sova. Vilket gör att jag tänker ännu sämre.
Och att jag är livegen.

Jag kommer måste plugga i helgen.
Fast jag är bakis.
Det är en så himla dålig idé
Ja, ni hör ju hur dålig jag är på att tänka.
Och prioritera.

Jag somnar nu...
Imorgon ska mamma ta hand om mig.
Pjuh!